Universum

Skapelsen
Den så kallade ”Big Bang” teorin är den mest vedertagna teorin om universums tillkomst bland rymdforskare. Teorin om universums ålder stämmer även med den uråldriga  Mayakalendern.
Universum bildades genom ”Big Bang” (Stora Smällen) för 13,7 miljarder år sedan, då en våldsam explosion ägde rum som innebar att rummet och tiden uppkom och rummet började expandera. Universum har expanderat lika mycket i alla riktningar sedan denna Big Bang inträffade. Denna expansion förklaras med inflationsteorin som säger att expansionen ökade, omedelbart efter Big Bang, med 1028 gånger.
All energi och materia före Big Bang var samlat i en ofattbar liten dimension (singulariteten) med högsta densitet och temperatur.

Universum består av ”vanlig materia” 4%, ”mörk materia” 23% och ”mörk energi” 73%. Så vi känner bara till 4% av universums beståndsdelar. Forskarna vet inte vad ”mörk materia” och ”mörk energi” består av men dessa är inte uppbyggda som ”vanlig materia”.

Det finns två typer av partiklar: materiepartiklar och kraftpartiklar. Materians struktur (vanlig materia) är uppbyggd enligt standardmodellen (av molekyl, atom, atomkärna, proton, neutron och kvark).

Vid ”The Big Bang” bildades lika stor mängd materia som antimateria. De är nästan identiska men med motsatt elektrisk
laddning. Materia och antimateria förgör varandra. Men materian fick ett litet övertag vilket forskarna inte har någon förklaring till. Tack vare detta kunde vårt universum skapas.
Efter The Big Bang
Omedelbart efter ”The Big Bang” inleddes den mörka perioden (dark ages) då varken stjärnor eller galaxer existerade. Universum bestod av kvarkgluonplasma som var en extremt varm och tät partikelsoppa (100 000 gånger varmare än vår Sol).
Under första sekunden (0,01 millisekunder) efter ” The Big Bang” bildades först gravitation och dessutom alla övriga elementarpartiklar Sedan alla partiklar (protoner och neutroner) som har byggt upp Universum. Efter tre sekunder bildades enkla atomkärnor. Efter 380 000 år bildades enkla atomer (väte, helium och litium).
Stjärnor
200 miljoner år efter ”The Big Bang” skapades de första stjärnorna i det nya ljusare Universum. Dessa var dock väldigt instabila och blev kortlivade. De sprängdes sönder men stoftet efter dessa stjärnor innehöll nu andra grundämnen än väte, helium och litium. Dessa grundämnen blev nu byggstenarna som har skapat komplexa livsformer som Homo sapiens, materia som olika metaller och gaser som syre.

Galaxer
Professor Garth Illingworth vid ”University of California, Santa Cruz” och astronomen Rychard J. Bouwens vid ”Leiden University” i Nederländerna och deras forskningskollegor har hittat en galax som befinner sig 13,2 miljarder ljusår från Jorden.

Deras forskning, med hjälp av Hubble-teleskopet, visar att efter 480–650 miljoner år ökade antalet stjärnfödslar kraftigt. Dessa stjärnor hade bildat en galax efter 480 miljoner år men efter 650 miljoner år hade stjärnorna bildat 47 galaxer, enligt galaxstudierna.

Svarta hål
I galaxers centrum finns ett ”svarta hål” (som Sagittarius A* i Vintergatans centrum). Ett ”svart hål” bildas när stjärnor, som är större (minst tre gånger större) än vår sol, kollapsar efter att deras väte har minskat till en viss nivå. Det som återstår av den kollapsade stjärnan är en himlakropp med en väldigt stor massa men med en liten volym. Dess gravitation är så stor att material och ljus ”sugs” in i det ”svarta hålet” och kan inte frigöras från dess gravitation.

Materia som finns i dess närhet snurrar runt detta svarta hål med nästan ljusets hastighet. Stoft, gaser, stjärnor och galaxer kan dras in i svarta hål och öka det svarta hålets gravitation ytterligare.

En galaxhop består av flera galaxer som bildar en grupp. Det är den största kända fysiska objektet i Universum. Den hålls ihop genom tyngdkraften och mörk materia.

Galaxhopen, El Gordo (den tjocke), finns sju miljarder ljusår från Jorden är den hittils stösta galaxhop som forskarna har upptäckt. Galaxhopens massa är 2 miljarder miljoner gånger vår solens massa. Varav 1 % är stjärnor. Resten är mörk materia. Galaxhopens diameter är åtta miljoner ljusår. Vilket är sjuttio gånger större än Vintergatans diameter.

Troligtvis finns nu 100-400 miljarder galaxer (stjärnhopar) med 100-400 miljarder stjärnor i varje galax. Forskarna har ingen bra förklaring till varför galaxer och galaxhopar har bildats.

Forskarna anser att den ”mörka materian” bildar och håller ihop galaxer och galaxhopar. Den ”mörka energin” däremot fyller rymden mellan galaxerna. Det är därför som galaxer och galaxhopar avlägsnar sig från varandra och därmed att Universum i accelerande hastighet expanderar.


Jordens plats i Universum
Lokala superhopen
Vår galaxhop ”Lokala galaxhopen” ingår i den Lokala superhopen. Den har formen av en utplattad skiva med en diameter på 100–200 miljoner ljusår. Den lokala superhopen består av 100 galaxhopar med totalt cirka 10 000 galaxer. Den lokala galaxhopen ligger i ena kanten av den lokala superhopen 70 miljoner ljusår från dess mittpunkt.

Lokala galaxhopen och Vintergatan
Vår galax Vintergatan ingår i galaxhopen ”Lokala galaxhopen” tillsammans med Andromedagalaxen (M31), Triangelgalaxen (M33), Magellanska molnen (Stora Magellanska molnet, Lilla Magellanska molnet och Magellanska strömmen som är ett vätgasmoln som sammanbinder de två Magellanska molnen med Vintergatan) och ungefär femtio galaxer till. Andromedagalaxen och Triangelgalaxen är som Vintergatan spiralgalaxer. Dessa tre är de största galaxerna i Lokala galaxhopen. De andra galaxerna är satellitgalaxer som snurrar runt någon av dessa tre spiralgalaxer.

Lokala galaxhopen är 10 miljoner ljusår i diameter. Vintergatan och de övriga galaxerna i Lokala galaxhopen är på väg mot varandra och kommer att bilda en enda galax om sju miljarder år.

För 6-9 miljarder år sedan kolliderade Vintergatan med en dvärggalax. Resterna av denna dvärggalax finns i Helmiströmmen, som består av en grupp stjärnor från denna dvärggalax, som har en omloppsbana runt vår galax, Vintergatan.

http://www.astromedia.se/kunskapslyftet/astronomi/astronomi-intro.htm

Solsystemet
Vårt solsystem ingår i spiralgalaxen Vintergatan som består av fem spiralarmar. Vintergatan är 150 000 ljusår i diameter och 1 000 ljusår tjock. Vårt solsystem ligger 28 000 ljusår från Vintergatans centrum. Vintergatan bildades för 9,2 miljader år sedan och består av 200-400 miljarder stjärnor (solar).
Vårt solsystem är beläget i den yttre spiralarmen (Orionarmen). Vårt solsystem bildades för 4,567 miljader år sedan och kommer att försvinna när Solen har förbränt sitt helium om 5 miljader år . Solen kommer, i slutet av sin livscykel, att svälla upp till en röd jätte innan den kollapsar och bildar en Planetarisk nebulosa med en vit dvärg i centrum.

Stjärnan Proxima Centauri, i trippelstjärnsystemet Alpha Centuari, är vårt solsystems närmaste grannstjärna 4,2 ljusår från vårt solsystem.

Vårt solsystem var först ett gasmoln men på grund av gravitationen slogs stoftpartiklar ihop i gasmolnets centrum och vår Sol bildades. Efter tre miljoner år hade det bildats tjugo planeter runt Solen och efter 30 miljoner år hade dessa planeter kolliderat med varandra så det återstod åtta planeter runt vår Sol.

Vårt solsystem består av Solen, åtta planeter, dvärgplaneter, små planeter, kometer, interplanetärt stoft och solvinden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s